Emellanåt kryper det på mig.
Vill inte känna det men gör det.
Borde tillåta mig själv att känna det.
Men vill inte.
Försöker slå bort det.
Vill inte tänka på det.
Men det kryper på mig.
Tankarna kommer.
Det smärtar.

Varför just jag?
"Kan någon stilla min orkan?"