Det slog henne. Fort och hårt. Som ett plötsligt uppvak och känslan följde med. Ett glädjerus utan dess like, som fyllde upp hela henne, inifrån hjärtats mörkaste rum, ut i nageltopparna. Det bubblade stort inom henne, större än ett vattens kokande bubblor vid hundra grader. Det kunde ha liknats vid en vulkans styrka strax innan dess utbrott. Hon välkommnade det, slöt sina ögon, tog ett djupt andetag för att andas ut likt en suck. En suck av välbehag. Med ens kände hon sig mer fridfull. Hon var uppe på sina rosa moln, på högsta våningen. Hennes ängel ser på, och ler.