Det känns så himla overkligt och skrämmande, men samtidigt kul som fan. Det här hade ingen kunnat tro om mig för 8-9 år sen. Jag var nog en av de få man trodde på karriär för, och jag klandrar inte folk som trodde det, det hade jag också gjort. Det har varit en riktigt krokig väg hit. Många motgångar, bakslag men också många skratt och lyckliga stunder. Det har gått upp och ner. Men det gör det väl för alla, tänker ni, men så tänker verkligen inte jag, inte i just den här situationen.

Jag är med all rätt riktigt stolt över mig själv för att jag tar examen på fredag. Att jag kommit dit jag står idag är så mäktigt!