Den slutgiltiga domen...
Dat: 2010-04-27 | Tid: 16:54:19 Kategori:Jag var uppe tidigt imorse för att ta mig till röntgen. Jag trodde att jag skulle slippa köerna vid 8.30, men icke! Nåväl, väl på röntgen fick jag gå igenom ett ex antal ställningar som smärtade en del. Det var trots allt nacken och hela ryggen som skulle röntgas. När jag väl var klar så var det 3,5 timme tills jag skulle tillbaka till läkaren för att få domen, så jag högg en sallad i Jakobsbergs centrum och sen åkte jag hem till Patrik, åt en mycket god sallad och tittade på film.
Vid filmens slut var det lagom att dra sig tillbaka till sjukhuset, och jag möttes av en mindre vacker syn när jag kom utanför Patriks hus, 400:- spänn i parkeringsböter. Som om jag kunde ha mer huvudvärk. Nåja. Väl hos läkaren så fick jag vet att jag inte har några skelettskador, TACK!!! Smärtan handlar alltså om muskelspänningar, kroppens eget försvar vid såna här olyckor. Men det är total träningsvila till måndag, och ryggen får jag inte träna på 3 veckor. Såja, då gräver jag ner mig till måndag då, mkay?
Hon förlängde min sjukskrivning veckan ut, FÖRUTSATT att det inte finns något annat jobb jag kan göra som inte innefattar direkt arbete med våra barn. Om det finns det, så ska jag till jobbet på fredag. Så... Det blir till att kolla det med chefen. *Snälla*, låt det finnas! Jag kommer gå åt här hemma!
På en vecka ska jag nu för övrigt trycka i mig 21 Ipren och 7 Citodon, tjo flöjt! Citodon... makes you groggy! Hoho!
Läkaren sa något till mig idag som nästan gav mig andningsnöd;
- Du hade en enorm tur. Det hade kunnat gå riktigt illa.
Jag - Jo, jag vet...
Hon - Det är alltså en fråga om liv eller död i en sån här olycka.
Tanken på att lite mer otur i söndags hade kunnat orsaka att jag hade lämnat livet, känns enormt overklig. Det finns ju så mycket jag vill göra innan allt är slut! Och jag vet att jag hade lämnat mycket sorg efter mig. Det finns så mycket som är osagt, det finns så mycket ogjort. Det gav mig en insikt om förhållningssätt gentemot min omgivning. Att uppskatta människor och att inte låta saker vara osagda. Att ta vara på de som finns i min omgivning. Och om ni tycker om mig, lova att ta vara på mig också! :-)
Vid filmens slut var det lagom att dra sig tillbaka till sjukhuset, och jag möttes av en mindre vacker syn när jag kom utanför Patriks hus, 400:- spänn i parkeringsböter. Som om jag kunde ha mer huvudvärk. Nåja. Väl hos läkaren så fick jag vet att jag inte har några skelettskador, TACK!!! Smärtan handlar alltså om muskelspänningar, kroppens eget försvar vid såna här olyckor. Men det är total träningsvila till måndag, och ryggen får jag inte träna på 3 veckor. Såja, då gräver jag ner mig till måndag då, mkay?
Hon förlängde min sjukskrivning veckan ut, FÖRUTSATT att det inte finns något annat jobb jag kan göra som inte innefattar direkt arbete med våra barn. Om det finns det, så ska jag till jobbet på fredag. Så... Det blir till att kolla det med chefen. *Snälla*, låt det finnas! Jag kommer gå åt här hemma!
På en vecka ska jag nu för övrigt trycka i mig 21 Ipren och 7 Citodon, tjo flöjt! Citodon... makes you groggy! Hoho!
Läkaren sa något till mig idag som nästan gav mig andningsnöd;
- Du hade en enorm tur. Det hade kunnat gå riktigt illa.
Jag - Jo, jag vet...
Hon - Det är alltså en fråga om liv eller död i en sån här olycka.
Tanken på att lite mer otur i söndags hade kunnat orsaka att jag hade lämnat livet, känns enormt overklig. Det finns ju så mycket jag vill göra innan allt är slut! Och jag vet att jag hade lämnat mycket sorg efter mig. Det finns så mycket som är osagt, det finns så mycket ogjort. Det gav mig en insikt om förhållningssätt gentemot min omgivning. Att uppskatta människor och att inte låta saker vara osagda. Att ta vara på de som finns i min omgivning. Och om ni tycker om mig, lova att ta vara på mig också! :-)
Kommentarer
Postat av: Anonym
Baby, usch jag vill inte ens tänka på att du skulle försvinna! Vilken läskig grej du varit med om, måste kännas overkligt att någon säger att du kunde dött, shit alltså.. sjukt! Vi får ses snart!
Älskar dig!
Jossan
Trackback