Jag har idag kommit närmre ett beslut som jag funderat på, på senaste tiden. Jag har fattat beslutet och kommer att ta tag i det imorgon. Det känns skitjobbigt! Men ibland tvingar livets omständigheter en att prioritera. I det här fallet måste jag sätta mig själv och min hälsa i första rum, och ingenting är värt att riskera allt för.

Jag känner mig enormt lättad över att ha tagit beslutet och beslutet känns väldigt bra. Efter imorgon kommer en stor sten falla från mina axlar och jag vet att jag kommer må bra av att göra detta. Samtidigt är det väldigt tungt. Jag måste välja bort en av två saker och hade jag fått bestämma så hade jag haft båda delarna kvar i mitt liv. Att detta jag väljer bort inte längre kommer vara en del av mitt liv känns helt overkligt och det skapar sån ilska, sorg och besvikelse inom mig själv. Jag tog beslutet i bilen på väg hem idag, och på gymet hade jag jättesvårt att hålla masken. När jag till slut hade duschat och stod i omklädningsrummet så gick det inte att hålla masken längre, då började det den salta vätskan rinna från ögonvrån och ner längs kinden. Jag tackar de högre makterna för att människor är så upptagna av sig själva. Nu återstår det bara att samla mod och kraft till att formulera ett mejl imorgon och att sen klicka på "skicka". JAG SKA KLARA DET!!!

Efter en lång bilrunda efter gymmet för att samla tankarna så kom jag hem och la mig på soffan. Jag behövde en välbehövlig stund för mig själv och slog på tvn för en gångs skull, och vad fastnade jag vid? Inget mindre än; "Anna Anka söker assistent". Alltså seriöst - vafan är det där för något egentligen? Jag kan hålla med henne om att de levde jävligt grisigt, med tanke på den pedanten jag själv är. Men hennes andra "hygientest", gick ut på att de skulle packa en resväska för en 3-dagars resa till NY och packa för olika händelser som skulle ske där. Ja, vad ska vi säga om saken... De fick skit för att kläderna inte var strukna innan de var nedpackade, trots att de fick packa på väldigt kort varsel och en tjej blev förlöjligad för att hon är 30 år och reser med ett gosedjur. Jag tyckte hon var så jävla klockren när hon senare stod i utslagningen och sa; "min packning är en privat grej".

Behöver jag tillägga att hon blev sparkad?

Jag drog slutsatsen att om jag, (vilket jag VERKLIGEN INTE skulle), skulle söka jobb som hennes assistent så skulle jag fan vara sparkad innan jag ens hade kommit på planet till L.A!