Igår skulle vi revidera arbetsplanen, "kul", tänkte vi. Jag kopplade ihop laptop och smartboard och sen var det bara att köra. Kicki läste upp ett stycke från vår kvalitésredovisning som vi skulle ha med, när hon var på väg fram till mig för att ge mig pappret så hävdade jag att det skulle vara mycket bättre om hon läste samtidigt som jag skrev. Addes tanke, i den stunden, som vi fick nys om senare, var:

"Det kommer ju aldrig gå!"

Kort efter att jag började skriva så hör jag mest skratt runt omkring mig. När jag frågade Adde och Sylvia vad fan de skrattade åt så sa dom:

"DU skriver så jävla fort!"

En ständigt återkommande kommentar vad både kommer till dator och sms.

Adde - Ah, någon jävla nytta har uppenbarligen facebook och den där bloggen gjort.

De berättade i omgångar om det här senare på kvällen för min chef också, och de började skämta om att vår arbetsplan skulle kunna bli en anedokt, det enda hon sa var:

"Jo, jag vet. Jag får sms från henne ibland."

Vi arbetade i alla fall vidare på arbetsplanen och det gick riktigt bra för oss. Det kändes riktigt svårt när chefen tidigare på morgonen berättade vad det var vi skulle göra, men vi var grymma igår och kom på en massa bra grejer. Sen åkte vi till Gubbängen för att äta lunch. Väl där så skulle två av mina kvinnliga kollegor också tjafsa om vem som skulle få betala min lunch. Nåja, jag lyckades få ut en hälsotallrik på bordet till slut.

Tillbaka igen för att revidera lite.... Efter ett tag tror jag att de mest blev trötta på mig och:

"Om det ska vara grammatiskt korrekt...."

Sylvia ville dock hävda att det bara var bra. När klockan slog 15.30 var det dags att avbryta dagen för att gå och after work-mingla. Det var frukt, kex och ost som stod på bordet och en hel tunna med bål - bara att börja häva i sig. Jag lyckades återigen hamna i en barn-diskussion. Efter några timmar gick jag fram till Peter och sa:

- Erkänn att vi nu är tillräckligt många för din båt?
Peter - Japp. Kolla med de andra.

Ja, vad ska jag skriva. Vi hamnade på Peters båt och vi började i Långholmen. Det var relativt mörkt när vi kom iväg och sen börjde vi åka in mot stan. Det var det vackraste jag sett på länge. Jag hoppade av i närheten av T-centralen för att ta t-banan hem. När jag väl började närma mig Farsta med tunnelbanan så ringde jag upp Crippa, som jag upptäckte hade ringt mig tidigare. Det blev ytterligare ett glas hos grannen med honom och hans syster.

Visst låter det här som en kväll då man kommer hem sent?
Jag var hemma vid 23. :)
Och slocknade på soffan för att några timmar senare stappla över till sängen.