Ännu en planeringsdag är över, bara två kvar. Jag började med att sitta på en föreläsning i en lokal med minimalt syre hela förmiddagen och snegla på min sudoku-bok. Jag fick dock Henrik till sällskap brevid mig, mycket trevligt. När föreläsningen var slut så hade jag lunchmöte med min chef för att prata om mina studier i höst. Hon ville veta mer om kurserna och hur jag känner inför att studera samtidigt som jag jobbar. Sammanfattningsvis så sa hon att hon tror att jag kommer klara både jobb och studier galant, att hon kommer ge mig ledigt när jag behöver åka till Umeå och att hon ska kolla om de sponsrar mig med litteraturen. Hon tyckte också att kurserna var väldigt relevanta för mitt jobb och jag fick ett stort grattis till antagningen. Efter det gick jag ut och la mig i gräset med kaffe, cigg och Anna Ternheim i öronen.

När lunchen var slut var det bara att återvända till huset för att arbeta i arbetslaget. Vi skulle ta fram underlag till arbetet vi ska göra med arbetsplanen imorgon och medan de andra sen sprang för att diskutera idrotten så satt jag i min tysthet och fixade det sista med personalschemat för att sen kunna skriva ut det.

"Snyggt!"

Var kommentaren när det var klart. Layout-nörden i mig fick leka lite. När jag satt där och skrev i min ensamhet så hörde jag att någon smög sig in i huset, det visade sig vara läraren jag ska arbeta ihop med i höst och det blev ännu en kram. Efter att hon besökt toaletten kom hon in och sa:

"Fan vad du har gått ner i vikt! Det finns ju knappt något kvar av dig!"

Åh, vad ledsen jag blev av att höra det då. Jag kommer aldrig tröttna på att höra saker om min kropp nu, men mycket vill ha mer, därför är det också bra att få höra det från andra. Det är ibland svårt att se förändringen själv och därmed kan också kraven bli väldigt stora.

Efter det satte vi oss ner för att lösa lite praktiska saker inför hösten, och jag må säga att jag kläckte en grym idé som också blev väldigt uppskattad hos de andra. I´m good, oh yes! Efter det gick det bara utför, vi hamnade i någon dvala och skämten började komma mer och mer. Till slut var jag, Sylvia och Niklas uppe i en diskussion om hur skönt det egentligen kan vara att torka sig i rumpan med en nötformad snöboll. Den diskussionen ledde till hur stor skillnad det kan vara på Lambi och Eldorados toapapper och vi kom fram till att det beror väl på hur mycket man vill att det ska riva i rövas. Vi började prata om hur man gör i skogen utan papper och det slutade med att jag imiterade en hund som torkar rumpan mot marken, fast i detta fallet då golvet och Sylvia testade det där med att torka sig mot ett träd, fast i detta fallet då ett bord. Det ena ledde till det andra och det blev värre. Jag låg till slut på golvet och vred mig i skratt och jag kan inte låta bli att skratta bara vid tanken på det här.

Efter jobbet åkte jag in till söder för att fika med Andreas, eller ja, jag trodde att vi skulle fika. Han ville dricka öl. Jag fick dock en fika efter att jag envisats med att jag inte ville ha öl. Eller jo, jag ville, men det har blivit för mycket av varan på sista tiden. När han sänkt sin sprite övertalade han mig dock att följa med honom så att han kunde dricka en öl, för mig blev det Ramlösa. När vi blev lagom hungriga och det började talas om mat så insisterade jag på indisk mat eftersom jag fortfarande inte testat. Jag fick återigen som jag ville och jag kan säga att jag är helt fast för indisk mat. Nu kan jag fortfarande knappt andas efter att jag sänkte hela portionen. Kvällen var trevlig trots att Andreas var lika kritisk mot mig och mina tankar som alltid, och att han mobbade på mig som alltid.

Imorgon är det fredag och helg. Snart är det semester! \o/