Jag fick idag ett sms som kan betraktas som det flummigaste i världshistorien. Jag citerar;

"Hej Anki. Som du märker har jag svårt att hitta tid att prata med dig. Inget personligt alls men jag prioriterar mina andra nära vänner mer. Vi har ju inte setts så mycket. Det är ungefär vad tiden räcker till. Jag föreslår att du gör det samma. Hoppas du har det bra med allt! Kram D"

Öh, whut?! Det här är en person som jag är vän med, ingenting annat. Säger man sånt här till vänner? Jag hade förstått; "Hej Anki. Jag märker att du försöker få kontakt med mig, just nu har jag så mycket att göra, vi hörs när det har lugnat ner sig.", eller något liknande.

Jag misstänker att det ligger annat till grund för det här. Jag har försökt få med den här personen på fester och andra saker men hans tjej kommer alltid emellan. När han senare berättar för mig att han deltar på andra tillställningar så förstår jag ju givetvis att det har med mig att göra. Hallå, vi pratar om mig, som analyserar allt och är väldigt duktig på att uppfatta signaler. Vidare, med mitt hästminne så borde man tänka sig lite mer för innan man berättar saker, i det här fallet att man deltar vid andra tillställningar. Jag har en väldigt bra förmåga att men hjälp av mitt extrema minne pussla ihop många bitar och förstå sammanhanget.

För mig är sanningen alltid det främsta alternativet, hur hårt den än svider. Efter ett tag kan jag se att jag ändå fick sanningen och respektera personen i fråga för det. Om vi då ska lägga till en pusselbit till, nämligen, hur den här personen fungerar, så kan jag förtälja att det är en person med en enorm rädsla för att såra andra människor. Men jag skulle till och med hellre vilja ha ett sms där det står; "Hon tycker inte om att vi är vänner". Fine! Då får jag också vara med på noterna. Enligt mig själv är så fruktansvärt respektlöst att inte säga sanningen till människor.

Men du, D, det är okej. Jag föreslår att du aldrig mer hör av dig.