Jag har gnällt idag!
Min PT har på senare tid visat ett mindre intresse för mig genom att glömma bort tider och aldrig ringa tillbaka.
I tisdags tog jag kontakt med en annan PT på gymet som skulle ringa mig i onsdags för att boka tid.
Han har ännu inte ringt.
Jag känner mig något nonchalerad.
Så jag gick in på gymet idag och fångade upp den träningsansvarige och sa:

"Jag har försökt upprätta en kontakt med två av era personliga tränare men känner mig bara nonchalerad. Jag vill bara ha hjälp med ett träningsupplägg som jag på egen hand kan följa för att nå mitt mål. Det här känns riktigt tråkigt."

Hon är skön.
Hon fattade direkt vad jag menade och frågade vilka två tränare det var.
Sen sa hon:

"Jag ska prata med dom, absolut, och jag förstår att du känner som du gör. Jag försvarar inte dom alls. Vad kan jag göra för att hjälpa dig nu?"

Där har vi skillnaden på att vara inte vara serviceinriktad och på att faktiskt vara det.
Jag fick välja en annan PT som hon skulle ringa idag.

Sen gick jag på kampsporten som alltid på lördagar.
Efter att boxningtränaren petade på min teknik i början av veckan så kände jag att jag idag verkligen tog ut mig.
Det handlar inte om att slå hårt, utan rätt.

Gott för kroppen och själen!