Jag möttes av så många kramar när jag kom in på jobbet idag, underbart! Det är skönt att få känna sig saknad. Både av barn och personal.

Dagens första smälta-Ankis-hjärta-situation uppstod när en pojke jag arbetar med kom till skolan. När jag mötte honom i hallen såg jag honom skina upp i det största leendet och de mest glittrande ögon jag sett på den pojken någon gång.

Anki - Vad du ser glad ut!
F - Ja! Du är ju tillbaka!

Den andra smälta-Ankis-hjärta-situation uppstod när en arbetskamrat berättade vad en flicka sagt förra veckan.

M - Jag saknar Anki. Hon är busig.

Det här är ord som klingar så fint i mina öron och som tinar upp mig så mycket inombords. Framförallt när det kommer från två barn som jag inte alls hade förväntat mig det av. Det är sådana saker som gör det värt att utföra det tuffa arbetet.

Dagens tredje smälta-Ankis-hjärta-situation uppstod när jag kom in i det andra huset och möttes av en flicka som utbrast;

- ANKI!!! Och därefter börjar flaxa med armarna på ett väldigt uppspelt vis. Kramkalas!

Den var dock förväntad, min gos-gos! =D

Idag luskade jag ut vad helgens sömnproblem berodde på. I fredags hämtade jag en produktleverans från Herbalife och jag hade beställt en ny shake-smak, nämligen cappuccino. Tanken slog mig att det kanske var den som orskade det hela. Det finns ju en möjlighet att den innehåller koffein, tänkte jag. Idag har jag dragit en nyttig lärdom, att läsa på förpackningar. Jag tog idag fram burken för att klargöra om den innehöll koffein genom att läsa innehållsförteckningen. Jag kom inte ens till innehållsförteckningen, på framsidan stod det klart och tydligt; hög koffeinhalt. Jahaaaaa! En annan smak är nog att föredra till kvällsshaken!

Jag var hos sjukgymnasten med ryggen och nacken idag, det gick fint. Sen var jag hos en annan läkare för att återigen ta lite prover för att utesluta saker som kan orksaka den oförklarliga magvärken. Det gick bra, tror jag. Jag ska invänta ett besked som kommer om 2-3 veckor. Återigen då. Men han misstänkte ingenting, sa han, det handlar mer om att utesluta. Jag är glad över att de tar det på så stort allvar.

Idag fick jag börja träna igen. Det var underbart om något! Ryggen var dock inte riktigt beredd på joggingen, så jag fick avsluta den efter 15 min när det kändes tillräckligt i ländryggen. Hmm, det känns bara tråkigt just nu. Detta innebär att jag förmodligen kommer behöva köra på powerwalks ett tag, det är inte kul för en träningsmänniska som vill ha snabba resultat.

Jag är TRÖTT, mina vänner....
Jag ska invänta att klockan slår 21, sen ska jag lägga mig på spikmattan samtidigt som jag ska ta emot ett samtal som kommer då. Nice!