Anki borde bara hålla käften ibland. Idag satt jag ute på jobbet, spelade gitarr och drack kaffe i solen på min rast. När min rast började lida mot sitt slut så tog jag med alla saker för att lämna dom inomhus och hinna röka innan jag skulle börja jobba igen. På vägen in mötte jag Niklas, som stannar upp, fryser och blundar;

N - Jag fryser livet här en stund.
A - Något som är helt underbart är att sitta utomhus och spela gitarr i sånt här väder.
N - Ja, det kan jag tänka mig.

Då kommer Marie ut, tittar på mig och ler:

M - Mmmm!!
A till N - Haha! Marie vill höra. Det är så många på jobbet som vill höra min musik men det är svårt att hitta ett tillfälle liksom.
N - Skriver du egen musik?
A - Jaaa....
N - Ja, men då bjuder vi in alla till en kväll i Vitabergsparken!
A - Haha!
N - Nej, men allvarligt.

Det är nu Anki börjar gå därifrån. Niklas följer efter och hämtar en kamera.

N - Jag ska finna en bra kväll och bjuda in alla. Vi sätter upp en bild på dig och skriver: "Kom och lyssna på Anki".
A - Haha!
N - Kom nu, vi ska ta en bild på dig med gitarren!
A - Men seriöst..
N - Ja, helt seriöst!

Det förvånar fortfarande mig själv att han fick ta den bilden. Efter en liten stund fick Adde veta alltihop!

Adde - Ja, men då kommer jag! Lätt alltså!

Uh... vad har jag gett mig in på? :|
Ni som känner mig vet hur svårt jag har för att sjunga inför människor, och framförallt att framföra min egen musik. Det är bara två stycken som har fått höra min egen musik. Men det kanske är dags att spräcka den barriären nu?