Jag har haft min heliga fredag och är nu smått trött. Säkerts nya låt "Får jag" går varm i mina högtalare. Först såg jag My sister´s keeper, den var tung. Den gjorde mig arg, men den var fin. Sen såg jag "The last song", den mina damer och herrar, var fin.

Anyhow, för att komma till poängen av min rubrik.

1. Jag har väntat på ett mejl i tre dagar som fortfarande inte kommit. Jag kunde varit knäpp för större saker.

2. Jag har allt som oftast väldigt stort tålamod vad kommer till människor, och även om det är svårt att tro så finns det en gräns hos mig också, och ibland lyckas människor ta sig över den. Idag blev jag trött på att jag hade en person i min omgivning vars handlingar talade mer än personens ord. Man kan säga saker, men handlingar utgör allt. Och någon gång då och då så är det trevligt att känna sig uppskattad, i vilken relation det än må vara. Det är de små handlingarna som ses om betydelselösa, som betyder mest. I alla fall för mig. Så jag skickade helt enkelt ett sms och klippte av allting.

Så enkelt går det att avsluta bekantskaper om man går över den där gränsen. Ni vet när det bara känns hopplöst och man står och trampar i något segt jävla tuggummi. Det gäller att avsluta relationer i sitt liv som inte gör annat än suger energi ur en, bara för att den ligger där och bara är. Till ingen nytta. För ni vet att relationer som bara ligger där och är också suger energi, omedvetet. Det finns en anledning till att relationer bara ligger och det är anledningen som suger energin. Du kanske vet vad det är, men ännu värre är det om du inte vet. Psykologi kallas det visst.