Jag vaknade vid 04.30 imorse av de värsta buksmärtorna jag haft. Eller nej, det var faktiskt inte sant, jag har haft värre, men okej, det var det värsta jag haft på länge. Jag har inte en aning om någonting, jag har ingen som helst anledning till att ha buksmärtor heller, dvs. jag har varken ägglossning eller mens. På tal om mens och värk, det här var värre. Det kändes i hela buken. Helt koncentrerad på att få bort smärtan så gick jag upp och tog en värktablett, sen somnade jag tydligen om, väldigt gott också.

Det är vidare känt att ens psyke kan påverka ens fysiska kropp, framförallt då värk i magen. De gånger då min psykiska hälsa påverkat min fysiska kropp så är det just på så vis - värk i buken. Och det där brevet som ligger och väntar på mig skänker mig bara en enorm oro och ångest. Typ. Jag måste åka och hämta det idag eller på fredag. Hua! Antingen är det ett positivt besked som ligger däri eller så är det en ny kallelse.
När det kommer till det här så är det jätteskönt att inte veta. :|