Det här inlägget är riktat till en specifik person. Anledningen till att jag skriver ett inlägg är för att personen uppenbarligen läser min blogg och kommenterar väldigt otrevligt och jag inte kan få sagt det jag vill ha sagt på ett annat sätt. Vill man inte läsa det här (med risk för att det kan verka otrevligt och att man inte förstår något) så är det bara att sluta läsa nu, för det kommer skrivas och postas.


Det finns ingenting som svider lika mycket som att se att du har blivit den människan som du blivit. Det är inte heller något tufft läge, jag klarar mig alldeles utmärkt. Och _varenda_ var väl ändå _något_ av en överdrift? Jag, till skillnad från dig har ju faktiskt gjort rätt för mig därefter. Vad som sen kommer till att jag är tragisk eller inte... ja, jag antar att du får tycka det om du vill. Det är inte så att jag kan förhindra dig att göra det. Det jag tycker är tragiskt är det däremot när man styr över en annan människa på det viset som du gör. Tänk om du bara kunde låta människan och mig vara ifred men jag antar att du har för lite att göra i ditt patetiska liv för att kunna låta andra vara. Jag har inte varit brydd om dig eller kontaktat dig på gud vet när och tycker att du kan börja göra detsamma nu! Vad är det som är så svårt att förstå? För typ 5 000:e gången, låt mig vara!