Det var en gång en katt som lekte med sina kattleksaker när han lekte (det är nu ni ska föreställa er klassisk musik vs. hård metal). Jag förstår inte. Han ska hålla på och ruscha i sängen när man sover, leka med min tvättkorg och fan och alla hans måsten. Idag tyckte han att jag skulle vakna 06.00. Hell no!!! Det här började efter att Vincent åkte. Det kanske inte ens har med det att göra men det har blivit så extremt efter det, åtminstone de dagar jag nu har varit hemma och varit ledig.

Så jag tänkte efter lite när jag väl hade vaknat vid 9-snåret och fått tillbaka alla hjärnceller. Jag kom fram till att jag inte har sett den absoluta favorit-leksaken på länge och att den andra favoriten förmodligen hänger för långt upp efter att den lagats (jo, en liten pippifågel i dörrkarmen). Så jag fick ta lite av vilket snöre som helst egentligen så att den förbaskade fågeln kom längre ner och vips (!) så var det roligare att leka med den. Efter det skapade jag en ny absolut favorit-leksak. Jo, jag har gjort den själv och den är väldigt ful men väldigt uppskattad.



Det är en servett ihopknögglad, virad med brun plasttejp (som prasslar) och en liten bit presentsnöre. Vår katt blir som tokig över den här saken och fortfarande efter att han nu fick den nya går han lös. Jag antar att det delvis har och göra med att den är näst intill viktlös och flyger väldigt lätt över golvet.

















Idag åker en blockering upp för det lilla väggfönstret mellan köket och sovrummet och det kommer sitta där tills Vincent kommer hem igen.