Och jag är riktigt bakfull. Mer om det i ett annat inlägg.
Jag är en sån där människa som alltid glömmer bort att aprilskämta. Jag har egentligen alltid tyckt att det har varit ganska fånigt. Det är sådär så att en suck går genom mig när någon aprilskämtar. Så kan det vara. Jag har bara helt andra referenser till första april helt enkelt.

Första april innebär att J.J. fyller år.
Och jag blir påmind om att det är tolv gånger sedan.
12 år sedan jag kunde säga grattis till honom.

Nå. Livet har sin gång antar jag.
Jag vill och tror att allt som sker har en mening.
That´s life folks!