När det gäller mig så finns det en sak som är ganska relevant att lägga på minnet: när det gäller mig så handlar allting om _hur_ människor säger/lägger fram saker. Taskig attityd kan kicka igång mig på en sekund.

Jag har nu fått arbetstid till 17.30 om dagarna för att jag från 16.45 till 17.30 ska täcka upp på stängningsfritids. Idag var det jag och en tjej till där. Jag skulle sluta 17.30 och hon skulle stänga 18.00. Vid 17-tiden kom en av de biträdande rektorerna in (som inte ens är min chef (ska tilläggas)) och började prata med den andra tjejen om någonting som en av oss skulle göra mellan 17-17.30 under tiden då vi var två.

Jag - Vad är det vi ska göra?
Hon - Ni behöver städa lite i lokalerna här i förskoleklass för att vi ska ha öppet hus ikväll. Någon av er behöver göra det nu under tiden ni är två. 
Jag - Okej. Jag är ju dock här för barnens skull.
Hon - Ja?
Jag - Ja, alltså. Jag har fått arbetstid till 17.30 tre dagar i veckan för att jag ska vara här med barnen och för att jag ska förstärka liksom.
Hon - Ja, men någon behöver göra det och nu är det ni som är här.
Jag - Okej. Och varför har det inte gjorts tidigare?
Hon - Men Anki, du ser ju inte speciellt upptagen ut just nu i alla fall.
Jag - Jag har precis kommit hit!

Under tiden jag sa den sista meningen i vår dialog så vände hon sig från mig och slutade lyssna. Utan att på något vis vara kaxig så kan jag påstå att det var det bästa hon kunde gjort i den situationen. Risken finns annars att dispyten hade blivit betydligt större.

Det fanns anledningar till att jag satt på en stol och inte såg upptagen ut när hon kom in. För det första hade jag precis kommit dit. För det andra har jag aldrig arbetat på stängningsfritids förut och hade inte ens hunnit kolla med min kollega vad det var som gällde.

Jag och min kollega var helt överens om att om hon hade sagt något som helst i stil med:

"Shit! Vi har lite kris här. Vi vet att det här inte är vad ni ska göra egentligen och vi har tyvärr inte lyckats få till det här tidigare idag. Skulle någon av er kunna tänka er att hjälpa till?"

...så hade det inte varit några som helst problem med att hjälpa till. Men att det förutsattes att vi skulle göra det för att den årskurs på skolan som ska ha öppet hus inte har gjort det var inte roligt. Att dessutom ha en attityd mot mig om att jag inte ser upptagen ut... äääh! Jag orkar inte!