Sitter på Frapino med Anna Ternheim i öronen och klottrar ner några rader i boken jag skriver på. Jag slås konstant av en saknad av mitt hjärta också. Andra halvan av mitt hjärta glassar i solen i Spanien just nu, undrar om jag blir lite brun av det också då?

Jag bor i hans lägenhet under helgen. Imorse när jag vaknade och han inte låg bredvid så kom saknaden som ett brev på posten. Den bara damp ner. Okej, jag vet att han bara är iväg i en vecka, men i början av ett förhållande så känns det. Men jag unnar honom det.

Så jag fortsätter att sakna honom några dagar till och när han väl kommer hem så ska jag krypa in i den välkända famnen igen.

Schluuurp!