Vi kom direkt från Gotland och nästan hoppade in i vårsittningen, kändes det som i varje fall... Våra ettor hade anordnat denna fest, precis som vi gjorde förra året.. Den goda maten bestod av en förrätt av räkor, grönsallad, guacemole och rödlök, till varmrätt fick vi kalkon och till dessert glass och bär.. Kvällen var också fylld av uppträdande och annat spex..

I måndags bar det av till studieresan till Gotland, jag var väl inte såå förväntansfull, hade ju hellre åkt till Malmö. 04 ringde i varje fall min klocka så då var det bara att stiga upp pigg och glad. Tågade iväg mot tåget mot Nynäshamn och färjan. Well resan gick bra trots att jag var segast av alla, (och mest rädd för att åka båt).

Väl i Visby sprang vi runt och leta efter vandrarhemmet som visade sig vara jättemysigt och hur fräscht som helst!! Dock var det bara att dra iväg på det första studiebesöket på en gång...





Men shit, vi var så trötta att vi knappt orkade lyssna på kyrkans diakon när hon pratade, eller jaa, i varje fall inte jag, haha.. Därefter gick vi tillbaka till vandrarhemmet, alla ville duscha innan den gemensamma middagen som Visby värdshus skulle erbjuda..







Efter det tog vi en promenad och kollade runt..















Och varför inte avsluta kvällen på en krog precis ovanför vandrarhemmet?

















På tisdagen hade vi hela förmiddagen fri, Anki tog givetvis ryggsäcken på ryggen och ipoden i öronen och började knalla iväg på en upptäcktsvandring...







Dagen blev fylld av två studiebesök, hopping och till slut - grillning på vår lilla innergård..





Sista dagen var vi också på sista studiebesökt, därefter hade vi några timmar till godo, blev bland annat en sista lunch i Visby!!!











Natalie bara älskade att rida på mina axlar :-D

Det känns så himla overkligt och skrämmande, men samtidigt kul som fan. Det här hade ingen kunnat tro om mig för 8-9 år sen. Jag var nog en av de få man trodde på karriär för, och jag klandrar inte folk som trodde det, det hade jag också gjort. Det har varit en riktigt krokig väg hit. Många motgångar, bakslag men också många skratt och lyckliga stunder. Det har gått upp och ner. Men det gör det väl för alla, tänker ni, men så tänker verkligen inte jag, inte i just den här situationen.

Jag är med all rätt riktigt stolt över mig själv för att jag tar examen på fredag. Att jag kommit dit jag står idag är så mäktigt!

Damn I´m mad!!! Jag hade idag ett fete-bråk med en av mina lärare. En ny lärare som kom in nu på våren och jag har aldrig kunnat med henne. Idag när jag kommer så var det andra dagen i rad jag försov mig, jag är medveten om det, men vem försover sig medvetet? I varje fall, hon säger att jag måste söka upp henne och Johan (min andra lärare). Så, när vi får lunch går jag upp till SP-expeditionen direkt och knackar på dörren. Det börjar med:

M: Kom in! Jag och Johan sitter och pratar lite.
A: Jaha, om mig eller?
M: Japp
A: Jaha, det var ju trevligt!
M: Nej det är det inte!

Öhm... ursäkta???! Hon börjar iaf med att lägga fram att jag varit borta mycket från hennes lektioner. Well, det finns ju anledningar till det. Jag har under senaste tiden fått gå igenom en rad läkarundersökningar och lämnat massa prover osv för att jag har fått okända problem med hjärtat, detta vet mina lärare om. Sen säger hon:

M: Vad tänker du när du kommer in i klassrummet 11.50?
A: What?? Jag förstår inte vad det är du vill ha svar på?
M: Vad tänker du när du gör det?
A: Jag förstår fortfarande inte vad det egentligen är du vill ha svar på men jag tänker väl mer eller mindre. Det jag tänker efter att ha försovit mig är bara att ta mig till skolan.
M: Hur kommer det sig att du försover dig då? Vad tänker du göra åt det?

Nu ska jag tillägga att min livssituation, som jag inte tänker lägga ut här hur som helst gör att jag ibland är så mentalt och psykiskt trött, därav kommer det perioder då jag också sover läskigt djupt.
Varpå jag säger:

A: Men du, du vet så väl hur min livssituation ser ut och att den faktiskt påverkar mitt liv!!
M: Men du tar inte kontakt med mig...
A: Jag har försökt.. Jag har försökt förklara för dig, få dig att lyssna men du gör det inte, det finns inga problem för dig!! (Och nej, jag är inte den ända som anser det!)
NU händer något spännande.. Min lärare blir skitarg och börjar skrika på mig:
M: Du slutar tolka mig och du slutar tolka mig NU, nu blir jag förbannad och sätter ner foten, (varpå hon slår knytnäven i bordet).
Jag trampade på en öm tå.... Och det sög på tungan att säga " men du, det där var inte foten.... det var handen!", men nej, jag gjorde det inte... Hur som helst säger hon att de lektioner jag varit borta ifrån ska jag gå igenom, inte bara ens anteckningar utan fleras för att sedan skriva en sammanfattning av... FINE!!! Men sen... säger hon att de två redovisningar som varit idag, på två grupparbeten, de ska jag läsa... jaha? och sen då? Jo, det ska jag och hon gemensamt komma överens om!! Tjo betty!! Det blir ju nog lyckat!!! Varpå jag säger till henne: "Ge mig bara en uppgift så gör jag den!", men hon lägger armarna i kors och säger "nej jag tänker inte tala om för dig vad du ska göra!", och sen säger hon:

M: När du ber mig om det, så sätter du oss i en situation där jag blir lärare och du elev!"

*HOST* WHAT??! Vart missade du att du faktiskt är min lärare?!?

Till slut vänder hon sig till Johan:

M: Johan vad säger du? Vi bara kastar boll på varandra just nu och vad ser du som sitter och ser på?
J: Jaa, jag tycker att vi tar det härifrån och ger Anki en komplettering... (han trampar henne lite på tårna med andra ord.)
M lägger armarna i kors och säger "nej, jag tänker inte tala om för Anki vad hon ska göra!"

När en person som står över mig sätter sig själv på en nivå som ligger under mig så får jag sån god lust att förlöjliga människan ännu mer, och det sög att göra det flera ggr... nu är jag dock glad över att jag inte gjorde det, däremot kan jag ha lite skadeglädje över att jag faktiskt tryckte till henne så mycket att hon tappade kontrollen och började skrika på mig.. Klasskamrater delar denna skadeglädje kan sägas...

Hur som helst ska jag nu sätta mig in i fleras anteckningar, sen läsa två arbeten och efter det få veta vad jag ska göra av dem.... Jag har 1 ½ vecka på mig... Vägrar jag uteblir mitt godkänt och därmed min examen..
Vissa människor är inte sena med att utnyttja sin makt!

Det ända jag kan säga är att - det var längesen någon gjorde mig så pissed att jag skrek på denne, and belive me, då är jag pissed! Skönt att det är sista lektionen med henne imorgon.........

Vilken bra pedagog/lärare va?!

Fick precis ett telefonsamtal. En person som ville träffas. Senare berättar personen att han är kär. I mig. Hjälp! Det är ju inte jag. Men många pusselbitar faller på plats. Varför han sagt saker han sagt och varför han varit så på. Jag är värdelös på att läsa av vad människor vill, och dessutom lägger jag inte energi på att gissa mig till och tolka andra människor. Talk to me, liksom, säg vad sjutton du vill! Man kan aldrig få värre än ett nej och om du får det så är det inte dig jag säger nej till, utan handlingen eller själva grejen! Men varför får jag så dåligt samvete för att jag inte känner som han? Jag har inget att ha dåligt samvete över. Jag har inte ingett falska förhoppningar över huvudtaget, jag har inte ens träffat personen sen i typ höstas! Jag ringer aldrig honom, osv osv... Men jag gillar inte att såra människor!

Men jag kan inte styra över vad jag känner och inte känner!