Jag mår illa och skäms över att vara halvt svensk när jag läser om Sverigedemokraternas mönsterkommun.

   Dat: 2014-04-30 | Tid: 21:56:12  Kategori: 

Expo Research har granskat 1700 motioner som Sverigedemokraterna lagt i kommunerna, med hjälp av dem har vi skissat hur Sverigedemokraternas mönsterkommun skulle kunna se ut.

 

 

Det är en kommun där alla är välkomna. Om man är svensk. För invandrare är gästfriheten ytterst begränsad. Avtalet med Migrationsverket har rivits upp. De som mot all förmodan har bosatt sig i kommunen är assimilerade. Efter att ha genomgått kommunens språktest har de lagt sin gamla identitet bakom sig och ingått i den svenska gemenskapen. Möjligheterna att värna sitt ursprung är borta. Modersmålsundervisningen är slopad och bidragen till

invandrarföreningar har dragits in. I Sverigedemokraternas mönsterkommun har mångfaldsplanerna slängts i papperskorgen, det finns ingen med extrema religiösa åsikter, burka och niqab är förbjudna att bära offentligt, kosher- och halalslaktat kött är borttaget från affärernas diskar som istället dignar av lokalt producerad svensk husmanskost.

 

 

I Sverigedemokraternas mönsterkommun kastar man inte ut invandrare, man ser till att så få som möjligt kommer. De som trots allt kommer ska anpassa sig och vara tacksamma för gästfriheten och ta seden dit de kommer. Trivs de inte kan de åka hem. Och kommunen lämnar gärna ett generöst

bidrag till hemresan. I Sverigedemokraternas mönsterkommun präglas samhället nämligen av det lokala och svenska kulturarvet. Den nationella identiteten manifesteras så ofta som möjligt på så många platser som möjligt. Svenska flaggor och vimplar vajar i vinden, kommunfullmäktiges möten, där den svenska fanan hänger bakom presidiet inleds och avslutas med nationalsången.

 

 

Tack vare kommunens kulturarvsfond har den lokala hembygdsföreningen fått ett uppsving. På fritiden träffas kommunens invånare inte bara i det vitala föreningslivet även undervisningen i folkmusik och folkdans är en viktig träffpunkt. Även barnen får chansen att komma i kontakt med sitt kulturarv. På danslektionerna i skolan är gammeldansen ett stående inslag. På Nationaldagen är det fest. Kommunen ser som sitt ansvar att göra dagen till folkfest. Kommunens pensionärer och det äldreboende som utmärkt sig prisas för sina insatser och firandet präglas av folklighet där alla känner sig välkomna.

 

Även det lokala kulturutbudet ska värna och stärka den nationella identiteten. Konsten ska gå att förstå och inte bara vara till för en liten grupp i samhället. Den skattefinansierade konsten ska dessutom vara politiskt neutral. Syftet får inte vara att provocera eller propagera för en specifik åsikt. Samtidigt är yttrandefriheten viktig. På det lokala kulturhuset som fått extra resurser efter att invandringen till kommunen begränsades kan invånarna därför se en utställning med Lars Vilks rondellhundar.

 

Yttrandefriheten och demokratin är honnörsord i Sverigedemokraternas mönsterkommun. Avtalet med Migrationsverket sades upp efter att invånarna fått säga sitt i en folkomröstning. För de små partier som väljs in i kommunen är alla dörrar öppna. Man erbjuds insyn i alla nämnder och styrelser och valkretsarna har ritats om för att inte de små partierna ska missgynnas. Att vara politiker i Sverigedemokraternas mönsterkommun är ett hedersuppdrag. Man ska stå nära folket och folket ska känna att deras röster räknas. Politiker möter medborgarna på olika former av träffar och frågestunder, och kommunfullmäktiges möten sänds via radio och webb-tv. En länk mellan folket och politiken är borgmästaren som spelar en viktig roll i marknadsföringen av kommunen. Med sin käpp, halskedja, stadens nycklar och värja kan han värdigt representera kommunen i dess möten med vänner från den israeliska vänorten. Men det finns gränser för yttrandefriheten. Allt kan inte tillåtas. Förutom förbuden mot burka har de lokala knallarna tvingats ta bort vänsterextrema inslag, som knappar med Che Guevara-tryck, från sitt utbud.

 

I Sverigedemokraternas mönsterkommun finns inte några politiska extremister. Ingen misshandlas på grund av sina åsikter, inga valaffischer rivs ner och alla respekterar majoritetens beslut. Den starka sammanhållningen i kommunen gör att ingen blir kommunist, anarkist, islamist eller nazist. Kommunen har en genomarbetad plan för att förebygga att extremism sprider sig. I skolan läggs stor kraft på att lära ungdomarna om framför allt kommunismens brott. Material från antirasistiska organisationer som anklagar Sverigedemokraterna för att sprida ett rasistisk och

främlingsfientligt budskap är inte längre tillåtet.

 

 

Skolan har en viktig funktion. Där formas morgondagens medborgare. Barnen

och ungdomarna ska inte bara ges kunskap. Skolans uppgift är också förmedla en förståelse för det svenska kulturarvet, våra gemensamma normer och värderingar. Skolan ska stärka elevernas förståelse för demokratin och den judeo-kristna värdegrunden. Men undervisningen i gammeldans är långt ifrån den enda punkten på schemat som ska stärka sammanhållningen. I Sverigedemokraternas mönsterkommun får barnen lära sig att utveckla lokala dialekter, seder och bruk. De invandrare som vill ha hemspråksundervisning får bekosta den själva. När terminen är slut firas skolavslutningen med psalmsång i kommunens välbesökta kyrka. Det är en skola med ordning och reda. Eleverna får betyg i ordning och uppförande från första klass och får genomgå frivilliga drogtester. Om någon skolkar skickar skolan sms till föräldrarna. De som inte kan sköta sig hamnar i kommunens jourskolor. Men risken att det ska behövas är liten. Efter att ha befriat kommunen från mångkulturen känner sig eleverna betydligt tryggare och lugna. De får dessutom extra stöd av klassmorfarsystemet. Ett system där kommunens äldre fungerar som extraresurs åt de flitiga eleverna.

 

Sverigedemokraternas mönsterkommun är en kommun som präglas av småskalighet, klasserna slås inte ihop och bygdeskolorna hålls vid liv. I matsalen serveras gratis svensk, närproducerad ekologisk mat, men inget kosher- eller halalslaktat kött. Skolan styrs av staten, men kommunen välkomnar givetvis lokala friskolor, även religiösa. Så länge de är kristna. Det är en trygg kommun. Kommunens ordningsvakter och en omfattande kameraövervakning håller ett öga på invånarna. På nätterna vandrar grannarna i gemensamma ronder för att kunna rapportera till polisen som efter kommunens enträgna lobbyarbete har valt att utöka sin bemanning på kommunens polisstation. Tiggarna har inte något att hämta i kommunen och efter att kommuninvånarna har tröttnat på gatumusikanternas enformiga melodier har de även förbjudits att spela för pengar.

 

 

Det är samtidigt en trivsam kommun. Kommunala patruller motverkar klottret och nedskräpningen hålls nere genom kommunens alla papperskorgar och de servicevärdar som rapporterar om nedskräpning och skadegörelse. Lokaltrafiken är billig och går ofta, även ut till de mer glesbefolkade delarna av

kommunen. Det finns gott om lekplatser, parker och hundrastgårdar och till och med hjärtstartare är utplacerade. I Sverigedemokraternas mönsterkommun är familjen viktig. Kärnfamiljen är samhällets grundpelare resonerar kommunen. Män ska vara män och kvinnor ska vara kvinnor. Därför har man strukit genuspedagogiken inom barnomsorgen, som är generös med sina öppettider. För de som jobbar natt går det att lämna barnen på natten. Men helst ska inte barnen vara för mycket i förskolan. Åtminstone inte under den första tiden. Det kommunala vårdnadsbidraget gör att barnen inte behöver stressas in på förskolan utan de kan istället vara hemma. Och det finns många småbarn. Efter att ha minskat antalet aborter och gjort kommunen familjevänlig har födelsetalen skjutit i höjden. Samtidigt finns det stöd för dem som trots allt hamnar i destruktiva förhållanden. Kvinnojourerna kan varje år räkna med ett generöst bidrag från kommunen, likaså stödfunktionen för män. För att det inte ska bli slagsida i debatten har kommunen inrättat en internationell mansdag för att hylla de män som i övriga samhället är under ständig attack från feminister.  Framför allt värnar kommunen sina äldre. Äldre- och handikappsombudet säkerställer att pensionärer får vad de, efter sitt långa liv, har rätt till; trygghetslarm, rätten att bo med sin partner på ålderdomshemmen, intressanta utflykter till platser med anknytning till det gamla bondesverige de är uppvuxna i och en pensionärslekpark. På ålderdomshemmen är standarden hög. Det serveras god nylagad svensk husmanskost, de boende får vilket kaffe de vill, de har gratis halkmattor, IP-bildtelefon, dagliga läkarbesök, löpband och kameraövervakning.

 

Hela kommunen präglas av ett sunt leverne. I de livsmedel som köps in med skattemedel finns inga transfetter, aspartam eller glutamat. Maten ska inte heller har producerats så att djur ska ha lidit i onödan. Idrottslivet är lättillgängligt och i skolan tar idrotten stor plats. Även naturen tas om hand. Kommunen har gett plats åt vindkraftverk men inte samma stora skala som i många andra kommuner och har tydliga utsläppsmål. Kommunens bilar går på el eller andra icke-fossila bränslen. Solpanelerna glittrar på skolans tak. Gifterna i kommunens marker är sanerade och fisklivet har blivit rikare sedan fiskarnas vandringsvägar förbättrats. Det är inte bara fisk som ska skyddas. Djurrätten är självklar i Sverigedemokraternas mönsterkommun. På det kommunala djurhemmet kan alla djurälskare vara säkra på att bortsprungna djur tas väl om hand. Invånarna kan dessutom känna sig trygga med att inga av de produkter som köps in med skattebetalarnas pengar har testats på djur.

 

 

Tack vare den kraftigt begränsade invandringen till kommunen har man råd att satsa på svenskarna och det svenska. Kommunen behöver ändå ta ut skatt, men den är helt enkelt anpassad efter de behov som kommunen har. De delar av kommunens verksamheter där man har hittat billigare privata alternativ har privatiserats och kommunen drivs framåt av en småföretagaranda som understöds av kommunens småföretagarcenter.

Det är sedan länge slut på kommunens studieresor till de mångkulturella förorterna i Frankrike. Istället vallfärdar landets kommuner till Sverigedemokraternas mönsterkommun för att ta del av det unika framgångskonceptet. I stadshuset möts de av den folkliga och populära borgmästaren. Vid hans sida står en av nyckelfigurerna i framgångskonceptet – kommunens återvandringsombudsman…


It´s all about habit.

   Dat: 2014-04-28 | Tid: 20:01:13  Kategori: 
Fram tills dess att jag har luskat ut hur jag ska göra med katterna och uteplatsen så går vi ut i sele. De älskar ju att vara ute och jag vill kunna ha altandörren på vid gavel i sommar. Freud gillade inte alls selen första gången men han är ju också en väldigt enkel katt som ändå köper det mesta. Andra gången rusade han ut i selen.
 
Curie däremot. Den svårflörtade damen. Hon gled ur selen på en gång första gången. Andra gången jag satte på den hatade hon både mig och den, satt och sniffade lite på vinddraget vid tröskeln och vände tvärt.
 
Ikväll däremot. Jag fick på båda selarna och Curie skuttade ut till min förvåning. Och till ännu mer min förvåning så var Freud tjurig och stod med framtassarna ute och baktassarna inne tills han slut fick nog och gick in istället.
Curie älskade att vara ute men det har hon alltid gjort. Hon bara la sig ner på stenen och njöt.

Lovely!

   Dat: 2014-04-27 | Tid: 17:37:15  Kategori: 
Fikade idag vid värsta smultronstället! En liten stuga vid vattnet i Bergshamra som de gjort om till ett fik. Antingen sitter man i trädgården eller på bryggan. Helt underbart!




Boost!

   Dat: 2014-04-26 | Tid: 11:57:07  Kategori: 
Till frukosten gjorde jag idag en hälsobomb av kiwi, mango, juice och mynta. Gott var det och riktigt bra är det för hår och hud. En rejäl dos A- och C-vitamin!




It's easter, people!

   Dat: 2014-04-18 | Tid: 16:41:08  Kategori: 
Lite smått produktiv dag. Började med ett klagomål till styrelsen, joggingrunda, städning av hem och sen dusch. Nu inväntas en annan invandrad vän som inte åker hem över påsk för vinkväll!

Och så börjar solen skina i Sthlm också...

The nazism.

   Dat: 2014-04-15 | Tid: 08:41:01  Kategori: 
"Det är inte så konstigt att polisen befarar stök, det handlar trots allt om, eh, just det, nazister."

En mening som gör mig upprörd. Det är väldigt komplext men jag tycker inte om att en grupp människor döms ut på det viset för att de har en politisk åsikt. Jag tycker att alla bör få uttrycka sin åsikt. Att jag sen inte tycker om det de står för är en annan sak. Så nej, jag är inte nazist om jag verkligen behöver understryka det. Det handlar inte om att hålla med dem, det handlar om att acceptera det faktum att de finns. Likväl som vi accepterar feminister, moderater, etc.
 
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Saxat från min facebook kring en artikel huruvida nazister ska få demonstrera eller inte. Och jag vill inte i min blogg argumentera för eller emot att nazister ska få demonstrera, det jag vill lyfta är ett fenomen på, inte bara facebook, utan människor överlag. Psykologi kallas det.
 
Det som uppstod, trots att jag hade understrukit att jag inte är nazist, är givetvis det faktum att någon tycker det är skrämmande att jag tycker så, att jag tycker att alla har rätt att framföra sin politiska åsikt. Det som är skrämmande är alltså att jag tycker att nazister har rätt att framföra sin åsikt. För mig så blir det lite av att gå tillbaka till de yngre åren då man sa "Är du inte emot så är du med", och det JAG tycker är skrämmande är att jag behöver börja förklara hur lite jag tycker om nazisters åsikter och att jag absolut inte är en.
 
Jag vill någonstans komma till ett samhälle där jag kan uttrycka min åsikt utan att indirekt få min person angripen. Det är en åsikt, det är inte min personlighet. Och någonstans hoppas jag att jag bara är omgiven av vänner som tycker om mig för den jag är och kan acceptera mina åsikter även om de inte tycker om dem. Det kallas acceptans. Det kallas inte medhåll.

Malmoe!

   Dat: 2014-04-12 | Tid: 18:46:20  Kategori: 
Värsta frukosten för 39:-, en underbar stadspark och trevligt sällskap! Malmö är bra skit!








I made it.

   Dat: 2014-04-10 | Tid: 21:16:36  Kategori: 
Jag gjorde det. Allt. Allt jag skulle göra inom 2 veckor lyckades jag åstadkomma. Nu är utställningen över och det goda betyget var att vårt fiaspel var höjdpunkten på hela utställningen. That's just awesome! Men det var ju riktigt coolt också.

Imorgon har jag semester och jag ska åka bort över helgen. Awesome!








Urk.

   Dat: 2014-04-08 | Tid: 17:14:45  Kategori: 



Blurgh!

   Dat: 2014-04-07 | Tid: 16:54:14  Kategori: 
Känner ingen tröst i att måndagens arbete är över med tanke på att det var den enklaste arbetsdagen den här veckan. Jag kan ta helg nu!

Let it be.

   Dat: 2014-04-06 | Tid: 14:31:13  Kategori: 
I samma stund så vet jag att allting har ett slut. Allt är för bra nu.


Life is running with me.

   Dat: 2014-04-02 | Tid: 07:34:00  Kategori: 
PUH! Livet bara springer just nu... eller ska jag kanske säga arbetslivet? Just nu är det heeelt galet och jag får typ migrän av att tänka på allt jag ska göra hela tiden. Allt ska ske inom loppet av 2 veckor också.
 
Torsdag nästa vecka har vi vår årliga stora fritidshemsutställning. Det här året har vi jobbat med temat "Spelvärldar" och jag är så grymt imponerad av våra elever, som de har jobbat och som kreativiteten har flödat! Oj, oj, oj! Det har varit hur roligt som helst att se. Det innebär iaf jobb 7.45-20.00 för mig nästa torsdag. Den är go den. Det ska såklart vara en massa förberedelser innan också och samma dag håller vi på att ställa i ordning heeela dagen.
 
Nästa onsdag är det fortbildning igen. Då ska jag ha ett utkast till min examinationsuppgift med mig. Say no more?
 
Onsdag om 2 veckor är det gemensam fritidhemsdag på skolan då det är påsklov. I år är det vi som planerar det och jag, mitt smartass, kläckte idén om att göra något helt annorlunda... så vi slängde in temat Astrid Lindgren. Jo, det finns hur mycket som helst att jobba med där. Anywho... infon om den här dagen ska också gärna ut nästa vecka, sådär. En lunt med papper.
 
Jaaa. Jag får hjärtklappning när jag tänker på allt det här och jag måste typ lista allting jag ska göra hela tiden. Minsta grej. Så jag inte glömmer något.
 
Nästa vecka, torsdag vid 21, kommer jag förmodligen vilja kräkas.
Den veckan avslutas iaf med att åka till Malmö sen.
Om allt går som planerat, vill säga.
Men det hoppas vi ju.